oliviaotterstedt

Att vara 16 är en knepig ålder. Man är inte längre ett barn, men man är inte heller vuxen. Man gör saker som vuxna gör men man tänker inte som en vuxen. Ibland när jag har hemlängtan så frågar jag mig själv ; Var det för tidigt? Trots att jag njuter av livet som en lite äldre person nu så kan jag fortfarande känna att 16 är lite tidigt att flytta ifrån sin mamma. 17, 18, där börjar det närma sig. Jag börjar inse att det där året mellan 16 och 17, eller 17 och 18 för vissa, det är ett år där man förändras mer än man gjort genom hela sitt liv nästan. Ett ynka år men så mycket skillnad. Ja det tror jag. 16 är nog lite i tidigaste laget. Men sen kan jag ju inte tala för alla. Vissa har kanske aldrig ens haft en relation med sin mamma, vissa kanske mognat flera år innan dess. Men för mig i alla fall. Men det är ingen fara på taket. Bara för att jag insett att det var tidigt betyder det inte att jag inte kan hantera situationen. Jag får växa upp lite fortare helt enkelt. Eller hitta en del av mig själv som är 16 och barnslig och spara den som ett ömtåligt paket, för att inte växa upp för fort, och samtidigt ha en del där jag är mogen och ansvarsfull.

Men håll med om, i alla fall att 16 är en knasig ålder. Det är en ålder då man får jobba men inte köra bil och där man får ha sex men inte dricka alkohol.

Ta vara på er barndom hörrni! Man kan ha sex och dricka kaffe och vin osv. men kom också ihåg att vara barnsliga och flamsiga! Det gör jag! Flamsar och skrattar åt omogna skämt! Det är kanske mobbat för vissa men jag vill bara inte växa upp för tidigt trots allt.

'